Det du ska få höra är en berättelse helt baserad på mina upplevelser och känslor. Troligen har alla inblandade en egen historia och ett helt annat sätt att se på den. Men det här är min. Det är berättelsen om barndom präglad av mobbing och en opålitlig vuxenvärld. Från att ha överleva till att vilja leva och idag gruppledare för Moderaterna och en passionerad förespråkare för barns rättigheter och samhällsutveckling. En påminnelse om hur styrka och mod kan förvandla en tragedi till triumf.
Rune Andersen berättar om personer och upplevelser som har varit av stor betydelse för honom som konsertpianist och musikforskare. Hans forskning resulterade i den autentiska versionen av Grieg’s ”Peer Gynt” inspelad av Göteborgs Symfoniorkester, dirigerad av Neeme Järvi, på ”Deutsche Grammophon” i 1987, en inspelning som blev en stor succé.
Jag heter Sten-Åke Sjödin och är uppväxt i Myckelgensjö, en by ca 70 km väster om Örnsköldsvik, där vi pratade ett väl utpräglat Anundsjömål. I mitt prat vill jag berätta om delar av min livsresa och mina tankar runt vikten av “Rötter”, “Familj”, “Vänner” och “tacksamheten över att ha fått nya chanser i livet”. I mitt fall triggade av inte önskvärda händelser, som i slutändan ledde till något positivt.
14 – Maria Barnoin Jag är lärare i trä och metallslöjd på Husumskolan. Född i Umeå, men uppvuxen på landet utanför Örnsköldsvik. Jag är utbildad möbeltapetserare som började min yrkesbana i Frankrike, via Stockholm och sedan hem till Övik. Väl hemma satte jag mig i skolbänken igen och blev lärare. Jag har alltid tyckt om gamla hus, gamla möbler, gamla filmer m.m. Förra sommaren fick jag chansen att köpa ett öde hus i Husum. Nu spenderar jag mycket av min lediga tid på ”torpet”, som förra ägaren Astrid kallade huset. Vill du veta mer om torpet och vad som kan hända när man köper ett ödehus så lyssna gärna.
Uppväxt i Järved, emigrerade från Ö-vik på 90-talet, nu 30-procentig hemvändare och några erfarenheter rikare. Mitt semesterprat tar avstamp i att som ung uppleva sig annorlunda i ett då heteronormativt Ö-vik. Ett driv att prestera, kreativitet och skapande. Spontanköpa en camping. Men framförallt att få uppleva lyckan att få bli förälder via surrogatmoderskap.
Jag är ingen tävlingsmänniska och vill inte föra en kamp mot någon eller något. Diskussioner är något obehagligt för mig. Jag föredrar samtal före debatt. Det som drivit mig i livet är att bli accepterad som den jag är och att jag får vara ifred. Kamp är motsatsen. Under åren har det visat sig att jag blivit mer indragen i kampen, ju mer jag undvikit den. Nu får jag kämpa den goda kampen, även om jag inte vill. Det underlättar att våga ta risken att lita på andra. För mig har det visat sig vara fantastiskt.
Jag kommer att ta er med till min ateljé där en stor del av mitt liv äger rum. Men som extremkreativ, sökande och livsutbildad person måste jag också tala om allt annat som finns att fylla livet med. Om att lämna ”ett lyckat liv”, om mitt trasiga organ och så måste jag även att ta mig friheten att läsa en bit ur min bok som aldrig blir klar.
Sune Westberg heter jag och jag är kultur- och fritidschef på Örnsköldsviks kommun. Fritiden ägnar jag åt flug- och pimpelfiske, hårdrock samt att döma volleyboll. Mitt semesterprat ska handla om några livsavgörande val jag har gjort i livet och hur det kom sig att jag deltog i en revolution i ett land för ett antal år sedan.
Bor man i Ångermanland bor man nära en skog. Skogen berör och skogen engagerar. De flesta vet att den är viktig för klimatet, men på vilket sätt? Jag är en passionerad naturälskare, odlare och jägmästare som ägnat mitt yrkesliv till att utveckla ett hållbart skogsbruk. Mitt semesterprat handlar om skogens olika värden och om människor som finner sin inspiration i den.
Mitt sommarprat kommer att handla om bananer eller hur bananskal fick mig att halka in i olika amatörteatersammanhang. Från Roliga timmen på mellanstadiet till ett 30-årigt engagemang i Teaterspegeln. En resa som gett mig vänner i både länet och landet via mitt engagemang i ATR-Amatörteaterns Riksförbund. Det blir roliga minnen och anekdoter, om hur det är att hålla på med amatörteater i en stad som Örnsköldsvik i 40 år.
